lördag 20 februari 2016

Tre bästa just nu

1. Del tre i Elena Ferrantes Neapelserie Those Who Leave and Those Who Stay. Bara läs hennes böcker, gör det. Ferrante skriver meningar som kan låta till exempel så här:

I noticed that I no longer thought of him with desire, or even with love. He had become, it seemed to me, a figure of regret, the synthesis of what I was at risk of not becoming, even though I had had the opportunity.




2. Att flera av vårens helger är uppbokade med så roligt program: snabbvisit hos syster i Stockholm, besök av Jessi&co, inflyttningsfest, resa till London med Hanna och en annan vän. Inte lika svårt att genomlida februari när jag tänker på detta. 



3. Den här låten, "Brains (Trentemöller remix)" med Lower Dens, så helsikes bra!




torsdag 18 februari 2016

Den sega tiden på året

Så. Trött. Idag.
 
Det är återigen den där tiden på året som alltid slår mig som en käftsmäll, februari ni vet. I år tänkte jag att det kanske inte skulle bli så segt, jag tycker inte att hösten/vintern har varit så  fasligt tung och det har varit en kul start på året med flytten. Men ändå är det som allt kommer ikapp i februari och jag hasar mig fram genom dagarna.
 
En skön grej är att jag testar att göra yoga hemma varje dag, det efter att det kändes helt orimligt att lägga så mycket ledig tid på att ta sig till, vänta på, och utföra pass på gymmet. För pass, det är det enda som funkar för mig. Det vill säga att någon säger åt mig vad jag ska göra. Tur ändå att det finns bra klipp på youtube, testa att söka på "30 day yoga challenge", fick tips om det av en kollega. Man kan ju ta "dagens mantra" men en nypa salt om man inte känner sig så new age-ig utan mest vill töja och sträcka på kroppen.
 
Nu ska jag gäspa mig genom resten av dagens timmar.
 

fredag 12 februari 2016

Hemmet

Det är ungefär en och en halv månad sen jag och Cyklisten flyttade så jag tänker att det är dags för en liten smygtitt! Ett par vinklar och vrår från vardagsrummet/köket tänkte jag bjuda på eftersom resten inte är så väldigt mycket att se i nuläget. Det blir verkligen inget inredningsreportage med snygga bilder på snygga stilleben, men det får duga.


Vardagsrummet och köket sitter alltså ihop vilket är väldigt trevligt. Särskilt som det kommer in så mycket ljus från fönstren så hela rummet känns jättestort när solen skiner.


Och som man kunde skymta på den förra bilden har vi även fixat bokhyllor. Jag tycker verkligen att det blev jättefint, det är en typ av hylla som man beställer alla delar av och som man kan bygga ihop (och till) lite som man vill, typ som Lundia i Finland. En hall är ju sällan en del av hemmet man uppehåller sig i särskilt mycket men det blev liksom ett rum i sig när bokhyllan kom på plats.


Ni kan ju tänka er hur nöjd jag var när jag äntligen fick packa upp alla boklådor. Jag tycker också att det blev så himla trevligt att hyllan går runt toadörren. 

Det är verkligen en obeskrivlig känsla att äntligen få ha ett eget hem efter fem och ett halvt år i Sverige, det är sanslöst att det ska ta så lång tid. Jag är inte jätteintresserad av inredning men vill förstås att det ska kännas hemtrevligt och mysigt och helst inte så kalt. Vilket är lite knepigt när alla väggar är vita. Jag insåg liksom tre veckor efter att vi hade flyttat in att man faktiskt kan måla om också, men just nu känns det lite övermäktigt. Allt ser fortfarande väldigt nyinflyttat ut och det är många standardgrejor som fortfarande saknas (gardiner, taklampor osv.), men det känns ändå som att vi verkligen bor här nu. 

söndag 7 februari 2016

Kevin på film

Idag åkte jag skridskor för första gången på en himla massa år, på rangliga ben till en början (och på rätt så oslipade skridskor) men med allt stadigare skär efter en stund. Vet inte varför det är så roligt att skrinna. Det var kanske lite extra kul för att det skedde halvt inomhus (eller snarare under tak) så man slapp frysa om fötterna. 

Det är lite så här att jag inte riktigt orkar sitta framför datorn just nu, förutom på jobbet. Jag har ingen ro att surfa. Däremot läser jag desto mer så egentligen är det väl inget att klaga över. Jag har till och med inlett året med att föra bok över de böcker jag har läst, något jag aldrig tidigare har gjort. 

För tillfället håller jag och Cyklisten på och försöker se Dances with Wolves, den oklippta versionen. Haha. Den är fyra timmar lång. Men det är något med dessa Kevin Costner-filmer som är så underhållande. Knappt något innehåll förutom Kevin på en häst (se t.ex. The Postman eller Open Range) och inte sällan med en kvinnlig karaktär som mer eller mindre ber Kevin om att befrukta henne. Manus och regi: Kevin Costner. 

Där har ni en söndag i ett nötskal.

Ett hopp till en vår

Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...