När man andas böcker blir man till slut en bok. Och som ni vet saknar böcker armar och händer (även om det ibland känns som om orden är fingrar som rör vid ens själ). Det är första veckan på nya jobbet och mycket att tänka på, mycket böcker att tänka på, röra vid, läsa om, läsa, prata om, ordna, stapla, smeka. Men sen när det börjar växa ut armar, händer och fingrar på mig igen, då återkommer jag. Tills dess kan ni ta er en titt på min arbetsplats om ni vill. Den ser ut så här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett hopp till en vår
Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
Vi dividerar om vad vi ska laga till middag, alla alternativ känns dåliga, jag har ingen lust med något vettigt som barnen ratar för det har...
-
I början av sommaren fick jag ont i höften. Efter att ha joggat försiktigt men regelbundet flera gånger i veckan i månader slog det plötslig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar